Om du misstänker att någon under 18 år utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck eller bevittnar våld är du skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt SoL kap 19. Det är viktigt att förtydliga att din oro innefattar hedersrelaterat våld, eftersom det ligger till grund för Socialtjänstens riskbedömning. Läs mer om orosanmälan >>
ORIGO
08-508 251 20
Maila oss på origo@stockholm.se
Origos webbplats
Nationell stödtelefon
010-223 57 60
hedersfortryck.se
Amelmottagningen
08-123 627 00
Amelmottagningen | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)
Många utsatta skäms eller ser det som att det är deras eget fel att de blir utsatta. Det är därför viktigt att stötta och berätta vilken hjälp som finns att få från socialtjänst eller civilsamhällsorganisation, och att man kan polisanmäla.
En del våldsutsatta som söker stöd hos socialtjänsten och vård hos hälso- och sjukvården har skyddade personuppgifter. Det är viktigt att socialtjänsten har kunskap om de olika former av skyddade personuppgifter som finns, hur man ansöker om att få sådana samt de krav som ställs på kommunens egen handläggning och hantering av information när det rör skyddade personuppgifter.
Om du arbetar inom vården ska du dokumentera patientens svar på frågor om våld liksom tecken och symtom på våld i patientjournalen. Det är viktigt att dokumentera våldsutsatthet under skyddade sökord i journalsystemet, så att dessa uppgifter inte syns om patienten loggar in i Journalen 1177 i Vårdguiden. Detta för att en partner som utsätter någon för våld inte ska kunna tilltvinga sig information om vad det står i journalen. Läs mer hur du kan dokumentera och följa upp symtom och skador på; Nationellt centrum för kvinnofrid.
Ofta kan personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck sakna nätverk där de kan prata om sin situation. Därför är det extra viktigt att omgivningen vågar fråga samt reagerar och agerar om en våldsutsatt person tar kontakt och berättar eller söker hjälp.
En våldsutsatt kan vara hårt kontrollerad av sin familj och släkt och att prata om sin situation med utomstående innebär, för den utsatta, att bryta ett strängt tabu. Kontakt med anhöriga kan därför förvärra situationen i många fall. När, hur och vem som tar eventuell kontakt med anhöriga måste därför planeras noga så att det inte medför ytterligare risker för den utsatta.
Anmälan till Socialtjänsten
Arbetar du inom polis, skola, hälso- och sjukvård eller tandvård har du en skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten om du misstänker att ett barn blir utsatt för våld, försummelse eller andra missförhållanden. En anmälan ska göras även om barnet inte har bevittnat eller hört våldet. Även andra yrkesverksamma eller privatpersoner kan anmäla misstankar till socialtjänsten om ett barn far illa. Anmälan görs till den kommun där barnet bor.
Anmälan till Polismyndigheten
Misstanke om brott mot barn
Vid misstanke om vissa brott mot barn, exempelvis vålds- och sexualbrott, får polisanmälan göras utan hinder av sekretess/tystnadsplikt. Detta även om brottet har ett lägre straffvärde än ett års fängelse.
Misstanke om brott mot vuxna
Om det finns misstanke om brott mot en vuxen och detta brott har ett straffvärde på minst minst sex månaders fängelse, till exempel grov misshandel, får du som personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård bryta mot sekretessen/tystnadsplikten och göra en polisanmälan, ett samtycke, även kallat medgivande behövs inte. Du får också svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Vid brott som har ett lägre straffvärde får sekretessen/tystnadsplikten bara brytas när du har den våldsutsatta personens samtycke. Kriminalvården kan svara på förfrågan från Polismyndigheten oavsett straffvärde.
Förebygga brott i nära relation
Det finns möjlighet att dela information mellan myndigheter för att förebygga brott i nära relation. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan, för att förebygga brott med ett straffvärde om minst ett års fängelse, lämna information till polisen med stöd av 10 kap. 18c § OSL. Informationsdelningen till polisen syftar till att polisen ska ges möjlighet att vidta åtgärder som förebygger att det befarade brottet sker. Vilka åtgärder som vidtas med anledning av informationsdelningen beror på omständigheterna i den enskilda fallet. Polisen kan också begära av socialtjänst och hälso- och sjukvård att få ta del av uppgifter för att förebygga brott i nära relation. I båda fallen ska den myndighet som har uppgiften göra en bedömning om det är lämpligt att dela informationen.
Läs mer i Socialstyrelsens meddelandeblad.
Polisanmälan vid pågående brott
Vid pågående brott som är fara för liv och hälsa kan vårdpersonal, socialtjänst och kriminalvård alltid göra en polisanmälan och ringa 112.
Samtycke och vägledning
Råd vid osäkerhet
Om du är osäker på hur du ska agera i ett enskilt fall bör du kontakta verksamhetens jurister för råd. Du kan göra detta utan att avslöja några personuppgifter.
Hur en person kan ge sitt samtycke
Det finns inga regler för hur ett samtycke ska utformas, det behöver inte vara skriftligt. Det viktiga är att personen förstår vad det innebär och kan uttrycka sitt ställningstagande. Personer med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att kommunicera, men deras reaktioner kan ge vägledning om samtycke föreligger. Rätt hjälpmedel och stöd kan underlätta för personen att uttrycka vad hen vill, till exempel genom bilder eller andra kommunikationshjälpmedel.
Om du misstänker att någon under 18 år utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck eller bevittnar våld är du skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt SoL 14 kap 1§. Det är viktigt att förtydliga att din oro innefattar hedersrelaterat våld, eftersom det ligger till grund för Socialtjänstens riskbedömning. Läs mer om orosanmälan >>
Denna film är inte textad. Läs mer om orosanmälan.