Huvudsakligt sidinnehåll

Om du upptäcker människohandel

Människohandel kan drabba alla; kvinnor, män, flickor, pojkar, icke-binära och transpersoner. Att känna igen tecken och indikatorer kan vara ett sätt att bli extra vaksam på att en person kan vara utsatt för människohandel.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län

Jenny Selenius (Barn & unga)
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26

Elisabet Lundqvist (Vuxna)
elisabet.lundqvist@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69

Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00

Särskilda verksamheter

Akutmottagning för våldtagna
08-123 64 670
Akutmottagning för våldtagna | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • Har det yttersta ansvaret att skydda våldsutsatta barn och vuxna genom att erbjuda skydd och stöd.
  • Identifierar utsatta för människohandel.
  • Bedömer om anmälan ska göras till polis om misstanke finns att ett barn har utsatts för människohandel.
  • Har möjlighet att göra anmälan till polis om misstanke om brott mot vuxen, om straffvärdet överstiger 1 år (som vid människohandel) eller med den utsattas medgivande.
  • Tar emot ansökningar om insatser för barn och vuxna samt tar emot anmälan om oro för barn.
  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt SoL eller LVU i det akuta skedet.
  • Identifierar utsatta för människohandel.
  • Gör en orosanmälan till socialtjänsten om barnet misstänks vara utsatta för människohandel.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Tar emot tips och anmälningar om brott samt upprättar anmälan om brott.
  • Inleder förundersökning.
  • Identifierar utsatta för människohandel i spanings- och utredningsverksamhet.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Informerar socialtjänst i de fall vuxna utsatta för människohandel önskar ansöka om insatser.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp).
  • Inleder förundersökning.
  • Identifierar utsatta för människohandel i samtliga processer på myndigheten.
  • Gör anmälan till polis om brott, alternativt skickar information till polisen som underrättelseinformation.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma vid identifiering av utsatta för människohandel.
  • Kan identifiera utsatta för människohandel genom samtal med den utsatta.
  • Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma vid identifiering av utsatta för människohandel.

Tecken på att en person är utsatt för människohandel:

  • Visar tecken på att deras rörelsefrihet kontrolleras
  • Känner att de inte kan lämna den situation de befinner sig i
  • Visar rädsla eller oro om de blir kontaktade
  • Utsätts för våld eller hot om våld mot dem själva, deras familjer eller närstående
  • Har skador som verkar vara ett resultat av våld eller någon form av kontroll
  • Eventuellt misstror myndigheter
  • Utsätts för hot om att bli överlämnad till myndigheter
  • Har lämnat över sitt pass eller andra id-handlingar till någon annan
  • Har falska rese- eller id-handlingar
  • Kan eventuellt inte tala det lokala språket och känner inte till den plats där hen bor eller arbetar
  • Har en tredje part som för den utsattas talan vid utfrågning
  • Agerar som om den utsatta kontrolleras av en annan person
  • Utsätts för fysisk bestraffning
  • Får låg eller ingen betalning för sitt arbete
  • Bor eller sover i bristfälliga boenden
  • Saknar tillgång till sjukvård
  • Saknar tillgång till sina personliga tillhörigheter
  • Saknar social samvaro
  • Har lite eller ingen kontakt med familjemedlemmar
  • Saknar möjligheten att kommunicera fritt med människor
  • Hålls kvar i utnyttjandet på grund av sin skuld till gärningspersonen
  • Befinner sig i en beroendesituation gentemot tredje part
  • Har vilseletts om vad utsatta ska ägna sig åt i destinationslandet
  • Har fått sina resekostnader betalda av mellanhänder som måste betalas tillbaka genom arbete eller andra tjänster

Om någon är utsatt för människohandel

Många utsatta skäms eller ser det som att det är deras eget fel att de blir utsatta. Det är därför viktigt att stötta och berätta vilken hjälp som finns att få från socialtjänst eller civilsamhällsorganisation, och att man kan polisanmäla.
Om du arbetar inom vården ska du dokumentera patientens svar på frågor om våld liksom tecken och symtom på våld i patientjournalen. Det är viktigt att dokumentera våldsutsatthet under skyddade sökord i journalsystemet, så att dessa uppgifter inte syns om patienten loggar in i Journalen 1177 i Vårdguiden. Detta för att en partner som utsätter någon för våld inte ska kunna tilltvinga sig information om vad det står i journalen. Läs mer hur du kan dokumentera och följa upp symtom och skador på; Nationellt centrum för kvinnofrid.

Ska jag anmäla, och till vem?

Alla kan anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. All personal inom polis, skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga att göra orosanmälan till socialtjänsten om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Orosanmälan ska göras även om barnen inte har sett eller hört våldet.

Vid misstanke om vissa brott mot barn, bland annat vålds- och sexualbrott får polisanmälan göras utan hinder av sekretess även om brottet kan ge lägre straff än ett års fängelse.

När det gäller misstanke om brott mot vuxna som är så allvarligt att det kan ge straff på minst ett års fängelse har personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård möjlighet att bryta mot tystnadsplikten och göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Exempel på ett sådant brott är människohandel. Vid lägre straffvärde kan du inte bryta tystnadsplikten och kan inte anmäla det du hör om en vuxen våldsutsatt person, om du inte har personens medgivande.

I vissa fall, om en vuxen person bedöms leva i missförhållanden eller omsorgsvikt vid funktionsnedsättning eller demenssjukdom, kan sekretessen brytas.

Om du är osäker i ett enskilt fall kan du ringa och rådfråga verksamhetens jurister utan att röja personuppgifter.

Vårdpersonal och socialtjänst kan alltid polisanmäla pågående brott.

En utsatt kan ha falska id-handlingar eller identiteter. Om det inte går att fastställa ålder och det finns skäl att tro att den utsatta är ett barn, måste du utgå från det och agera därefter.

Du ska inte kontakta ambassader eller konsulat om den person som är utsatt har uttryckt ett önskemål om att ansöka om asyl, eller befinner sig i en pågående asylprocess. Kontakta då istället Migrationsverket.

Du ska alltid göra en orosanmälan om det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>

Denna film är inte textad. Läs mer om orosanmälan.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.