Ge inledande stöd vid misstanke om människohandel

Efter att det eventuella akuta skyddet tillgodosetts behöver andra grundläggande behov tillgodoses. Det handlar om ett fortsatt tryggt boende, ekonomi, utbildning och hälso- och sjukvård. Grundläggande information ska ges till den som är utsatt i den mån det inte redan skett. När det gäller barn med hemvist i annat land kan utländska myndigheter behöva involveras.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län

Jenny Selenius (Barn & unga)
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26

Elisabet Lundqvist (Vuxna)
elisabet.lundqvist@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69

Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • Inleder utredning vid ansökan om insatser eller anmälan om oro för barn.
  • Kontaktar UD i ärenden som berör barn för att få kontakt med behöriga myndigheter i hemlandet.
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för barn och vuxna.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende och/eller andra akuta insatser. 
  • Om barn har omhändertagits enligt LVU skall ansökan om detta ske hos förvaltningsrätten. (Om detta inte redan har gjorts).
  • Ansöker om god man eller särskild förordnad vårdnadshavare.
  • Om det finns behov av att samordna stöd från socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en samordnad individuell planering (SIP) påbörjas, förutsatt att personen samtycker till det.
  • Tillhandahåller hälso-och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Om behov finns, påbörjar arbetet med en samordnad individuell plan (SIP). Samverkar med socialtjänsten om samtycke till samverkan finns från patient.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Skriver rättsintyg, eller gör journal eller andra relevanta handlingar tillgängliga på begäran av åklagare eller polis.
  • Om polisen är förundersökningsledare. Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare, samt eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • Informerar den utsatta om rätt till stöd i rättsprocessen.
  • Informerar den utsatta om rättigheter att få information om vad som händer i utredningen.
  • Om åklagaren är förundersökningsledare. Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare, samt eventuell tidsbegränsat uppehållstillstånd, för att delta i rättsprocess.
  • Svarar på om Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention gäller i förhållande till ett visst land.
  • Hjälper till i kontakter med det andra landets myndigheter. Kan t.ex. handla om informationsutbyte eller samarbete för ett återförande, eller en orosanmälan för ett barn som finns kvar i hemlandet.
  • Ger information om rättigheter och möjlighet till stöd vid eventuellt återvändande till hemland.
  • Koordinerar stödinsatser mellan olika aktörer.

Du ska alltid göra en orosanmälan om det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud här >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansöka om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader. Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>