Om du upptäcker prostitution

Att upptäcka barn och vuxna som befinner sig i prostitution kan vara svårt. En stor anledning är för att yrkesverksamma inte vågar ställa frågan.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län

Jenny Selenius (Barn & unga)
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26

Elisabet Lundqvist (Vuxna)
elisabet.lundqvist@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69

Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • Identifierar utsatta i prostitution.
  • Har det yttersta ansvaret att skydda våldsutsatta barn och vuxna genom att erbjuda skydd och stöd.
  • Bedömer om polisanmälan ska göras vid misstanke om att barn utsatts för sexuell exploatering. Huvudregeln är att finns en misstanke om brott mot barn, inklusive bevittnat våld, bör en polisanmälan skyndsamt göras, såvida det inte strider mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polisanmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras.
  • Har möjlighet att göra anmälan till polis om misstanke om brott mot vuxen, om straffvärdet överstiger 1 år eller med den utsattas medgivande.
  • Tar emot ansökningar om insatser för barn och vuxna samt tar emot anmälan om oro för barn.
  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt § 6 LVU, i det akuta skedet.
  • Identifierar utsatta i prostitution.
  • Gör en orosanmälan till socialtjänsten om barnet är utsatt i prostitution.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Tar emot tips och anmälningar om brott samt upprättar anmälan om brott, oavsett om gärningspersonen är känd eller okänd.
  • Ger upplysning, och svarar på frågor från allmänheten om rättsprocessen.
  • Inleder förundersökning.
  • Identifierar utsatta i prostitution i spanings- och utredningsverksamhet.
  • Gör en orosanmälan till socialtjänsten om barnet är utsatt i prostitution.
  • Informerar socialtjänst i de fall vuxna utsatta i prostitution önskar ansöka om insatser.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp), som tar hand om personskyddet och ger stöd till brottsoffret.
  • Inleder förundersökning.
  • Identifierar utsatta för misstänkt sexuell exploatering i samtliga processer på myndigheten.
  • Gör anmälan till polis om brott, alternativt skickar information till polisen som underrättelseinformation.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma vid identifiering av utsatta i prostitution.
  • Kan identifiera utsatta för prostitution eller människohandel genom samtal med den utsatta.
  • Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma vid identifiering av utsatta för prostitution och människohandel.

Tecken på att en person befinner sig i prostitution

  • missbruk
  • våldsutsatthet
  • ekonomiska problem
  • sexuellt risktagande, till exempel många partners eller inte skydda sig
  • testar sig ofta mot sexuellt överförbara sjukdomar
  • genomgår många aborter
  • självskadebeteende
När det gäller barn är det bra att särskilt uppmärksamma

  • tidigare övergrepp
  • känslomässig försummelse
  • dålig eller ingen anknytning/relation till föräldrar
  • psykisk ohälsa, behov av pengar, narkotika etc.

Personer som befinner sig i prostitution behöver inte definiera sig som en person som säljer sex. Därför är det bättre att fråga om ersättning vid en sexuell handling, exempelvis: ”Har du varit med om att få något för sex, till exempel pengar, alkohol, kläder eller bostad?” eller ”Har du fått något i utbyte mot sex?”.

Tillfällen att fråga

  • vid provtagning för könssjukdomar
  • vid frågor om finansiering av missbruk
  • vid vård efter en våldtäkt
  • i mötet med våldsutsatta
  • i mötet med personer med psykisk ohälsa
  • i mötet med barn på rymmen från institutioner
  • i mötet med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning

När det gäller barn ska du alltid fråga!

Om någon utsatt i prostitution

Många som utsätts i prostitution skäms eller ser det som att det är deras eget fel, eller inte ser sig själva som utsatta. Det är därför viktigt att stötta och berätta vilken hjälp som finns att få från socialtjänst eller civilsamhällsorganisationer, och att man kan polisanmäla.

Om du arbetar inom vården ska du dokumentera patientens svar på frågor om våld liksom tecken och symtom på våld i patientjournalen. Det är viktigt att dokumentera våldsutsatthet under skyddade sökord i journalsystemet, så att dessa uppgifter inte syns om patienten loggar in i Journalen 1177 i Vårdguiden. Detta för att en partner som utsätter någon för våld inte ska kunna tilltvinga sig information om vad det står i journalen. Läs mer hur du kan dokumentera och följa upp symtom och skador på; Nationellt centrum för kvinnofrid.

Ska jag anmäla, och till vem?

Alla kan anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. All personal inom polis, skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga att göra orosanmälan till socialtjänsten om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Orosanmälan ska göras även om barnen inte har sett eller hört våldet.

Vid misstanke om vissa brott mot barn, bland annat vålds- och sexualbrott får polisanmälan göras utan hinder av sekretess även om brottet kan ge lägre straff än ett års fängelse.

När det gäller misstanke om brott mot vuxna som är så allvarligt att det kan ge straff på minst ett års fängelse har personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård möjlighet att bryta mot tystnadsplikten och göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Exempel på ett sådana brott är våldtäkt och människohandel. Vid lägre straffvärde kan du inte bryta tystnadsplikten och kan inte anmäla det du hör om en vuxen våldsutsatt person, om du inte har personens medgivande.

I vissa fall, om en vuxen person bedöms leva i missförhållanden eller omsorgsvikt vid funktionsnedsättning eller demenssjukdom, kan sekretess brytas.

Om du är osäker i ett enskilt fall kan du ringa och rådfråga verksamhetens jurister utan att röja personuppgifter.

Vårdpersonal och socialtjänsten kan alltid polisanmäla pågående brott.

Du ska inte kontakta ambassader eller konsulat om den person som är utsatt har uttryckt ett önskemål om att ansöka om asyl, eller befinner sig i en pågående asylprocess. Kontakta då istället Migrationsverket.

Du ska alltid göra en orosanmälan om ett barn är utsatt. Läs mer om orosanmälan >>

Denna film är inte textad. Läs mer om orosanmälan.