En person som har blivit utsatt för våld i nära relation behöver ofta långsiktig hjälp från flera håll för att få sin nya vardag att fungera. Det handlar om uppföljning och planering av fortsatt stöd med exempelvis ett tryggt boende, ekonomi, utbildning och hälso- och sjukvård. Det långsiktiga stödet pågår ofta parallellt med rättsprocessen.
Socialtjänsten kan utse en särskild kontaktperson med uppgift att hjälpa den enskilde och/eller dennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det (3 kap. 6 b § första stycket SoL).
Följer upp planering och insatser. Detta dokumenteras och följs upp tillsammans med personen som erbjudits insatser.
Följer upp barnet på det skyddade boendet genom regelbundna besök och samtal. Säkerställer att barnet får stöd och insatser efter behov och att skolgång fungerar. Läs mer om hur socialtjänst och skola kan samverka här.
Bedömer om insatsen med skyddat boende behöver fortsätta.
Om det finns barn med i bilden och det föreligger en vårdnadstvist ger tingsrätten socialtjänsten i uppdrag att genomföra samarbetssamtal, vårdnads-, boende- samt umgängesutredning. När det förekommit våld eller andra övergrepp görs övervägande kring lämpligheten att inleda samarbetssamtal utifrån risk för våld och hot. Beslut om boende, umgänge eller vårdnadsfrågor tas av tingsrätten om inte detta är löst i samarbetssamtalen där avtal har kunnat fastställas i överenskommelse med båda föräldrarna.
Stödjer planering för ett liv fritt från våld efter skyddat boende.
Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare, samt eventuell tidsbegränsat uppehållstillstånd, för att delta i rättsprocess.
Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.