Huvudsakligt sidinnehåll

Om du upptäcker hedersrelaterat våld och förtryck

Att upptäcka och identifiera hedersrelaterat våld och förtryck kan vara svårt. Många som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck visar mer allmänna tecken på att något är fel, såsom svårighet att koncentrera sig, sömnsvårigheter, uppgivenhet eller självmordstankar.

Konsultativt stöd till yrkesverksamma

ORIGO
08-508 251 20
Maila oss på origo@stockholm.se
Origos webbplats

Nationell stödtelefon
010-223 57 60
hedersfortryck.se

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • Identifierar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Har det yttersta ansvaret att skydda våldsutsatta barn och vuxna genom att erbjuda skydd och stöd.
  • Bedömer om anmälan ska göras till polis om misstanke finns att ett barn har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck samt dokumenterar om man väljer att inte göra en polisanmälan.
  • Har möjlighet att göra anmälan till polis om misstanke om brott, om straffvärdet överstiger 1 år eller med den utsattas medgivande.
  • Tar emot ansökningar om insatser för barn och vuxna samt tar emot anmälan om oro för barn. 
  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt SoL eller LVU i det akuta skedet.
  • Vid misstanke om en vuxen person utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska hälso-och sjukvårdspersonalen fråga den vuxne i enrum om orsaken till symptom och skador enligt SOSFS 2014:4 (8 kap, 9§).
  • Gör en orosanmälan till socialtjänsten (om det finns barn i hemmet där en vuxen blir utsatt) enligt SOSFS 2014:4 (8 kap, 9§).
  • Gör en orosanmälan till socialtjänsten om barnet utsätts för våld enligt SOSFS 2014:4 (8 kap, 9§).
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Tar emot tips och anmälningar om brott samt upprättar anmälan om brott.
  • Inleder förundersökning.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp).
  • Inleder förundersökning.
  • Identifierar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i samtliga processer på myndigheten.
  • Gör anmälan till polis om brott, alternativt skickar information till polisen som underrättelseinformation.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Ger konsultation i individärenden till yrkesverksamma Origos webbplats
  • Ger råd och stöd till unga som lever med hedersnormer.

Tecken på att en person är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck

  • Får inte delta i gemensamma aktiviteter eller i viss undervisning, såsom simundervisning eller sexualundervisning
  • Får inte delta i könsblandade sammanhang
  • Får inte röra sig ute utan sällskap av manlig släkting
  • Är begränsad i umgänget med vänner
  • Utsätts för omvändelseförsök som HBTQ-person
  • Är gift mot sin vilja
  • Är könsstympad

Underlätta tidig upptäckt

Om du misstänker att någon blir utsatt för våld, våga fråga. Det kan handla om att du inom hemtjänsten ser blåmärken på dina brukare, eller att du inom förskolan får indikationer på att något inte står rätt till hemma. Att fråga är att bry sig om, så fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite.

Du som arbetar inom kommunal verksamhet som exempelvis äldreomsorg, boendestöd, försörjningsstöd, daglig verksamhet, hemtjänst eller missbruksenhet har en viktig roll och möjlighet att upptäcka våldsutsatthet. Läs mer hur du kan arbeta med tidig upptäckt på; Nationellt centrum för kvinnofrid eller Socialstyrelsen.

Du som arbetar inom vården är skyldig att ställa frågor om du misstänker att en patient är utsatt för våld av en närstående. Om du arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin, inom mödrahälsovården eller inom vuxenpsykiatrin rekommenderar Socialstyrelsen att du ställer frågor om våldsutsatthet på rutin till alla patienter. Läs mer hur du kan arbeta med tidig upptäckt på; Nationellt centrum för kvinnofrid.

Om någon är utsatt

Många utsatta skäms eller ser det som att det är deras eget fel att de blir utsatta. Det är därför viktigt att stötta och berätta vilken hjälp som finns att få från socialtjänst eller civilsamhällsorganisation, och att man kan polisanmäla.

En del våldsutsatta som söker stöd hos socialtjänsten och vård hos hälso- och sjukvården har skyddade personuppgifter. Det är viktigt att socialtjänsten har kunskap om de olika former av skyddade personuppgifter som finns, hur man ansöker om att få sådana samt de krav som ställs på kommunens egen handläggning och hantering av information när det rör skyddade personuppgifter.

Om du arbetar inom vården ska du dokumentera patientens svar på frågor om våld liksom tecken och symtom på våld i patientjournalen.  Det är viktigt att dokumentera våldsutsatthet under skyddade sökord i journalsystemet, så att dessa uppgifter inte syns om patienten loggar in i Journalen 1177 i Vårdguiden. Detta för att en partner som utsätter någon för våld inte ska kunna tilltvinga sig information om vad det står i journalen. Läs mer hur du kan dokumentera och följa upp symtom och skador på; Nationellt centrum för kvinnofrid.

Överväg noga att kontakta anhöriga

Ofta kan personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck sakna nätverk där de kan prata om sin situation. Därför är det extra viktigt att omgivningen vågar fråga samt reagerar och agerar om en våldsutsatt person tar kontakt och berättar eller söker hjälp.

En våldsutsatt kan vara hårt kontrollerad av sin familj och släkt och att prata om sin situation med utomstående innebär, för den utsatta, att bryta ett strängt tabu. Kontakt med anhöriga kan därför förvärra situationen i många fall. När, hur och vem som tar eventuell kontakt med anhöriga måste därför planeras noga så att det inte medför ytterligare risker för den utsatta.

Ska jag anmäla, och till vem?

Alla kan anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. All personal inom polis, skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga att göra orosanmälan till socialtjänsten om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Orosanmälan ska göras även om barnen inte har sett eller hört våldet.

Vid misstanke om vissa brott mot barn, bland annat vålds- och sexualbrott får polisanmälan göras utan hinder av sekretess även om brottet kan ge lägre straff än ett års fängelse.

När det gäller misstanke om brott mot vuxna som är så allvarligt att det kan ge straff på minst ett års fängelse har personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård möjlighet att bryta mot tystnadsplikten och göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Exempel på ett sådant brott är grov misshandel. Vid lägre straffvärde kan du inte bryta tystnadsplikten och kan inte anmäla det du hör om en vuxen våldsutsatt person, om du inte har personens medgivande.

I vissa fall, om en vuxen person bedöms leva i missförhållanden eller omsorgsvikt vid funktionsnedsättning eller demenssjukdom, kan sekretess brytas. 

Om du är osäker i ett enskilt fall kan du ringa och rådfråga verksamhetens jurister utan att röja personuppgifter.

Vårdpersonal och socialtjänst kan alltid polisanmäla pågående brott.

Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.
Om du misstänker att någon under 18 år utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck eller bevittnar våld är du skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt SoL 14 kap 1§. Det är viktigt att förtydliga att din oro innefattar hedersrelaterat våld, eftersom det ligger till grund för Socialtjänstens riskbedömning. Läs mer om orosanmälan >>

Denna film är inte textad. Läs mer om orosanmälan.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.