Huvudsakligt sidinnehåll
Meny
Kvinnofridspriset Konferensen

Ge akut skydd och stöd vid våld i nära relationer

I den första akuta fasen handlar det om att skydda och stödja den utsatta. Det kan handla om allt ifrån några timmar upp till flera dagar efter att våldet upptäckts.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Kvinnofridslinjen
020-50 50 50
För dig som möter våldsutsatta kvinnor | Kvinnofridslinjen

Särskilda verksamheter

Akutmottagning för våldtagna
08-123 64 670
Akutmottagning för våldtagna | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt § 6 LVU i det akuta skedet.
  • Inleder utredning vid misstanke om barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld, enligt HSLF-FS 2022:39.
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för barn och vuxna.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende och/eller andra akuta insatser.
  • Tillhandahåller akut hälso- och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Dokumenterar skador från sexuellt våld med hjälp av spårsäkringssatsen från NCK.
  • Informerar patienten om möjligheten till stöd och hjälp från socialtjänsten och kontakt med frivilligorganisationer.
  • Hjälper patienten att komma i kontakt med socialtjänst/socialjour, om patienten samtycker till det.
  • Ingriper mot pågående brott vid larmsamtal till 112.
  • Informerar den utsatta om rättighet till målsägandebiträde, kontaktförbud, eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd, m.m.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp).
  • Hänvisar alternativt transporterar den utsatte till vårdinrättning eller till Rättsmedicinalverket för undersökning och dokumentation av eventuella skador.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Kontaktar socialjouren/socialtjänsten om det finns behov av akut skydd av barn och vuxna.
  • Ansöker om målsägandebiträde.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
  • Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Plats på skyddat boende

För att ordna ett skyddat boende behöver socialtjänsten kontaktas, är det efter kontorstid kontaktas socialjouren, i den kommun den våldsutsatta är folkbokförd. Ring kommunens växel för att komma till socialtjänsten under kontorstid.

Om den våldsutsatta ändrar sig och inte vill ta steget vid det här tillfället, har personen rätt att återkomma om skydd vid ett senare tillfälle.

Det tillfälliga boendet kan behöva ligga i en annan kommun eller i ett annat län för att personen inte ska riskera att utsättas för ytterligare våld. Det är individens behov av skydd och stöd som ska styra val av placeringsform och var hen blir placerad. Inte kostnaden för en placering.

Om det finns barn med i bilden finns det en skyldighet att anmäla ärendet till socialtjänsten i den kommun den utsatta är folkbokförd. Där görs vidare bedömningar kring vilka insatser som ska sättas in. Ibland kan det bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. Socialtjänsten placerar då barnet eller barnen i ett annat boende, till exempel ett jourhem. Inom en vecka från omhändertagandet ska socialtjänsten ha gjort en ansökan om detta hos förvaltningsrätten.

Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.

Du ska alltid göra en orosanmälan om ett barn är utsatt eller att det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansökan om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>