Huvudsakligt sidinnehåll
Meny
Kvinnofridspriset Konferensen

Ge inledande stöd vid hedersrelaterat våld och förtryck

Efter att det eventuella akuta skyddet tillgodosetts behöver andra grundläggande behov tillgodoses. Det handlar om ett fortsatt tryggt boende, ekonomi, utbildning och hälso- och sjukvård. Grundläggande information ska ges till den som är utsatt i den mån det inte redan skett. Det här steget handlar om stöd under de första veckorna efter upptäckt. Med inledande stöd utgår informationen från HSLF-FS 2022:39, där kallat stöd på kort sikt.

Konsultativt stöd till yrkesverksamma

ORIGO
08-508 251 20
Maila oss på origo@stockholm.se
Origos webbplats

Nationell stödtelefon
010-223 57 60
hedersfortryck.se

Särskilda verksamheter

Amelmottagningen
08-123 627 00
Amelmottagningen | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt LVU § 6 i det akuta skedet.
  • Inleder utredning vid misstanke om barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld, enligt HSLF-FS 2022:39.
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för barn och vuxna.
  • Utreder behov och beslutar om insatser till den utsatta, både barn och vuxna, bland annat hur eventuell kontakt med familj ska struktureras på ett säkert sätt.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende och/eller andra akuta insatser. 
  • Om det finns behov av att samordna stöd från socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en samordnad individuell planering (SIP) påbörjas, förutsatt att personen samtycker till det.
  • Ansöker om god man eller särskild förordnad vårdnadshavare.
  • Om barn har omhändertagits enligt LVU skall ansökan om detta ske hos förvaltningsrätten. (Om detta inte redan har gjorts)
  • Tillhandahåller hälso-och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Om behov finns, påbörjar arbetet med en samordnad individuell plan (SIP). Samverkar med socialtjänsten om samtycke finns från patient.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Skriver rättsintyg, eller gör journal eller andra relevanta handlingar tillgängliga på begäran av åklagare eller polis.
  • Amelmottagningen tar emot flickor och kvinnor med erfarenhet av kvinnlig könsstympning.
  • Om polisen är förundersökningsledare: Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare samt eventuell tidsbegränsat uppehållstillstånd för att delta i rättsprocess. Om målsägaren inte har önskemål om en specifik person kan ett biträde med särskild kompetens för HRV begäras av tingsrätten.
  • Informerar brottsutsatta om rätt till stöd i rättsprocessen (SFS 1947:948 FUK 13a §).
  • Informerar brottsutsatta om rättigheter att få information om vad som händer i utredningen (SFS 1947:948 FUK 13a §).
  • Om åklagaren är förundersökningsledare: Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare, samt eventuell tidsbegränsat uppehållstillstånd för att delta i rättsprocess.
  • Om målsägaren inte har önskemål om en specifik person kan ett biträde med särskild kompetens för HRV begäras av tingsrätten.
  • UD och/eller svenska ambassaden hjälper svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som till exempel hålls kvar mot sin vilja utomlands. Kontakt sker efter samråd med myndigheten på hemorten, till exempel socialtjänsten.
  • Hjälper till i kontakter med det andra landets myndigheter. Det kan till exempel handla om informationsutbyte eller en orosanmälan för ett barn som förts till hemlandet.
  • Ger konsultation i individärenden till yrkesverksamma www.origostockholm.se
  • Ger råd och stöd till unga som lever med hedersnormer.
  • Kan närvara vid samråd med barnahus.

Skapa en samordnad individuell plan, (SIP)

I det här skedet behövs en överblick av den utsattas individuella behov. När det finns ett behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har kommunen och regionen en skyldighet att upprätta en så kallad SIP. När det finns ett behov av en SIP ska arbetet med denna påbörjas utan dröjsmål.

Initiativet till att ta fram en SIP kan tas av den utsatta själv, en närstående (om den utsatta godkänner det) eller personal inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

I planen ska det framgå:

  • vilka insatser som ska göras
  • vem som ska ansvara för insatserna
  • om kommunen eller regionen ska ha det övergripande ansvaret
  • hur planen ska följas upp.

Andra aktörer som kan vara relevanta att ha med är:

  • Försäkringskassan
  • Arbetsförmedlingen
  • Polisen
  • Skolan

Läs mer om samordnad individuell plan.

Grundläggande i handläggningen av ärenden som rör personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är att inte träffa den utsatta tillsammans med personens familj eftersom såväl familjemedlemmar som släktningar kan utgöra ett hot. Även förmedling av information och saker mellan den utsatta och dennes familj kan bidra till att säkerheten äventyras. Därför är en noggrann säkerhetsplanering som inkluderar ett vidare nätverk nödvändig.

Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.

Om du misstänker att någon under 18 år utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck eller bevittnar våld är du skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt SoL 14 kap 1§. Det är viktigt att förtydliga att din oro innefattar hedersrelaterat våld, eftersom det ligger till grund för Socialtjänstens riskbedömning. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker ser olika ut från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan i sin tur beslutar om. Läs mer om kontaktförbud här >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansöka om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader. Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>