Huvudsakligt sidinnehåll

Ge inledande stöd vid prostitution

Det inledande stödet består i att under de första veckorna efter upptäckt och direkta skyddsåtgärder säkerställa att den som är utsatt får rätt stöd, fortsatt skydd och sätts i kontakt med rätt myndigheter och aktörer.

Personer som utsätts i prostitution anser sig inte alltid vara i behov av hjälp. Samtidigt kan de vara i behov av en annan försörjningsmöjlighet, ett annat boende och kanske också vård för missbruk, psykisk ohälsa eller liknande. Berätta om fördelarna med att få hjälp och stöd. Visa på att personen har makten att påverka sin situation. Det bidrar till att minska personens vanmakt över sin situation och att öka känslan av att ha eget värde, kontroll över sitt dagliga liv och en möjlighet att ändra sin situation.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län

Jenny Selenius (Barn & unga)
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26

Elisabet Lundqvist (Vuxna)
elisabet.lundqvist@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69

Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • Inleder utredning vid ansökan om insatser eller anmälan om oro för barn. En barnutredning får pågå i högst 4 månader.
    Utreder behov av insatser från socialtjänsten.
  • Ansöker om god man eller särskild förordnad vårdnadshavare.
  • Om barn har omhändertagits enligt LVU skall ansökan om detta ske hos förvaltningsrätten. (Om detta inte redan har gjorts).
  • För barn med hemvist i annat land kontaktas UD för att få kontakt med behöriga myndigheter i hemlandet.
  • Tillhandahåller hälso-och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Om behov finns påbörja arbetet med en samordnad individuell plan (SIP). Samverkar med socialtjänsten om samtycke till samverkan finns från patient.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Skriver rättsintyg, eller gör journal eller andra relevanta handlingar tillgängliga på begäran av åklagare eller polis.
  • Om polisen är förundersökningsledare. Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare, samt eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • Informerar den utsatta om rätt till stöd i rättsprocessen.
  • Informerar den utsatta om rättigheter att få information om vad som händer i utredningen.
  • Om åklagaren är förundersökningsledare. Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare, samt eventuell tidsbegränsat uppehållstillstånd, för att delta i rättsprocess.
  • Svarar på om Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention gäller i förhållande till ett visst land.
  • Hjälper till i kontakter med det andra landets myndigheter. Kan t.ex. handla om informationsutbyte eller samarbete för ett återförande, eller en orosanmälan för ett barn som finns kvar i hemlandet.
  • Ger information om rättigheter och möjlighet till stöd vid eventuellt återvändande till hemland.
  • Koordinerar stödinsatser mellan olika aktörer.

Skapa en samordnad individuell plan, (SIP)

I det här skedet behöver ni få en överblick av den utsattas individuella behov. När det finns ett behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård har kommunen och regionen en skyldighet att upprätta en så kallad SIP. När det finns ett behov av en SIP ska arbetet med denna påbörjas utan dröjsmål.

Initiativet till att ta fram en SIP kan tas av den utsatta själv, en närstående (om den utsatta godkänner det) eller personal inom kommunen eller Region Stockholm.

I planen ska det framgå:

  • vilka insatser som ska göras
  • vem som ska ansvara för insatserna
  • om kommunen eller regionen ska ha det övergripande ansvaret
  • hur planen ska följas upp

Andra aktörer som kan vara relevanta att ha med är:

  • Försäkringskassan
  • Arbetsförmedlingen
  • Polisen
  • Skolan

Läs mer om samordnad individuell plan.

Du ska alltid göra en orosanmälan om ett barn är utsatt. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker ser olika ut från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan i sin tur beslutar om. Läs mer om kontaktförbud här >>

Om den utsatta är vuxen och har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen för exempel en koppleriutredning. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansökan om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader. Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.