Start / Strategiska mål / Mål 1: Förebygga våld
Medelvärdet av svar från elever (i åk 8 och år 2 på gymnasiet) om de litar på att de vuxna i skolan gör tillräckligt om någon elev i skolan blir illa behandlad.
År 2024/kön | Åk 8 | År 2 |
Medel | 5,8 | 6,9 |
Flicka | 5,4 | 6,5 |
Pojke | 6,2 | 7,1 |
Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:
Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.
Resultat Pojkar i både årskurs 8 och gymnasiet har generellt högre förtroende för att skolan agerar vid kränkningar jämfört med flickor. Eleverna i årskurs 8 skattar skolans insatser lägre totalt (5,8) än eleverna på gymnasiet (6,9). Den grupp som skattar lägst är flickor i årskurs 8.
Medelvärdet av svar från pedagogisk personal (i grundskolan och på gymnasiet) om de upplever att vuxna i skolan gör tillräckligt om en elev blir illa behandlad.
Årskurs | 2023/2024 |
Gymnasieskolan | 7,7 |
Grundskolan | 7,6 |
Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:
Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.
Resultat Pedagogisk personal på både gymnasiet och grundskolan uppger att de anser att vuxna i skolan agerar vid kränkningar. Medelvärdena är relativt höga på både gymnasiet och grundskolan, och de ligger generellt högre än de svar som eleverna ger. Detta kan tyda på en skillnad i hur personalen och eleverna uppfattar skolans arbete vid kränkande behandling.
Medelvärdet av svar från elever (i åk 8 och år 2 på gymnasiet) om lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet.
År 2024/kön | Åk 8 | År 2 |
Medel | 5,9 | 7,3 |
Flicka | 6,1 | 7,2 |
Pojke | 5,7 | 7,2 |
Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:
Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.
Resultat Elever på gymnasiet skattar generellt högre än elever i grundskolan när det gäller om lärarna behandlar alla elever lika, oavsett kön eller könsidentitet. Bland gymnasieeleverna är det inga skillnader mellan flickor och pojkar, då båda grupperna skattar lika. Däremot är skillnaden tydligare i grundskolan, där flickor skattar något högre än pojkar. Jämfört med gymnasieeleverna skattar grundskoleeleverna lägre på denna fråga.
Medelvärdet av svar från pedagogisk personal (i grundskolan och på gymnasiet) om skolan arbetar för att främja jämställdhet i undervisningen och om lärare ger alla elever samma möjligheter oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet.
Nedan medelvärden är en sammanslagning av båda frågorna.
Årskurs | 2023/2024 |
Gymnasieskolan | 8,1 |
Grundskolan | 8 |
Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:
Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.
Resultat Pedagogisk personal i både gymnasiet och grundskolan skattar generellt högre än eleverna på frågan om de ger alla elever samma möjligheter, oavsett kön eller könsidentitet. För denna fråga skattar personalen högt, med ett medelvärde på 8,9 i grundskolan och 9,1 på gymnasiet. På frågan om skolan arbetar för att främja jämställdhet i undervisningen skattar personalen något lägre, med ett medelvärde på 7,1 i grundskolan och 7,2 på gymnasiet. Eftersom frågan om jämställdhetsarbete inte ställs till eleverna är det svårt att göra en direkt jämförelse.
För att uppnå målet om att myndigheter och aktörer ska arbeta våldsförebyggande har vi åtagit oss att utföra följande åtgärder:
För dig som är verksam på lokal eller regional nivå finns några tips på åtgärder som din organisation kan fokusera på för att bidra till att målet om att förebygga våld uppnås.