Mål 1: Myndigheter och aktörer arbetar våldsförebyggande

Förutsättningar för att nå målet

  • Kunskap finns om universella våldsförebyggande metoder och arbetssätt inom myndigheters och aktörers organisationer.
  • Universella våldsförebyggande insatser såsom normkritiska metoder och arbetssätt kopplat till maskulinitet, sexualitet och våld tillämpas inom arenor där barn och unga vuxna vistas.
  • Myndigheter samverkar med civilsamhälle och näringslivet kring det våldsförebyggande arbetet.

Hur går det för målet?

Välj indikator

Medelvärdet av svar från elever (i åk 8 och år 2 på gymnasiet) om de litar på att de vuxna i skolan gör tillräckligt om någon elev i skolan blir illa behandlad.

Medelvärdet av svar från elever (i åk 8 och år 2 på gymnasiet) om de litar på att de vuxna i skolan gör tillräckligt om någon elev i skolan blir illa behandlad.

År 2024/könÅk 8År 2
Medel5,86,9
Flicka5,46,5
Pojke6,27,1

Källa Skolinspektionens skolenkät 2024

Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:

  • Stämmer helt och hållet = 10
  • Stämmer ganska bra = 6,67
  • Stämmer ganska dåligt = 3,33
  • Stämmer inte alls = 0

Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.

Resultat
Pojkar i både årskurs 8 och gymnasiet har generellt högre förtroende för att skolan agerar vid kränkningar jämfört med flickor. Eleverna i årskurs 8 skattar skolans insatser lägre totalt (5,8) än eleverna på gymnasiet (6,9). Den grupp som skattar lägst är flickor i årskurs 8.


Medelvärdet av svar från pedagogisk personal (i grundskolan och på gymnasiet) om de upplever att vuxna i skolan gör tillräckligt om en elev blir illa behandlad.

Medelvärdet av svar från pedagogisk personal (i grundskolan och på gymnasiet) om de upplever att vuxna i skolan gör tillräckligt om en elev blir illa behandlad.

Årskurs2023/2024
Gymnasieskolan7,7
Grundskolan7,6

Källa Skolinspektionens skolenkät 2024

Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:

  • Stämmer helt och hållet = 10
  • Stämmer ganska bra = 6,67
  • Stämmer ganska dåligt = 3,33
  • Stämmer inte alls = 0

Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.

Resultat
Pedagogisk personal på både gymnasiet och grundskolan uppger att de anser att vuxna i skolan agerar vid kränkningar. Medelvärdena är relativt höga på både gymnasiet och grundskolan, och de ligger generellt högre än de svar som eleverna ger. Detta kan tyda på en skillnad i hur personalen och eleverna uppfattar skolans arbete vid kränkande behandling.

 


Medelvärdet av svar från elever (i åk 8 och år 2 på gymnasiet) om lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet.

Medelvärdet av svar från elever (i åk 8 och år 2 på gymnasiet) om lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet.

År 2024/könÅk 8År 2
Medel5,97,3
Flicka6,17,2
Pojke5,77,2

Källa Skolinspektionens skolenkät 2024

Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:

  • Stämmer helt och hållet = 10
  • Stämmer ganska bra = 6,67
  • Stämmer ganska dåligt = 3,33
  • Stämmer inte alls = 0

Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.

Resultat
Elever på gymnasiet skattar generellt högre än elever i grundskolan när det gäller om lärarna behandlar alla elever lika, oavsett kön eller könsidentitet. Bland gymnasieeleverna är det inga skillnader mellan flickor och pojkar, då båda grupperna skattar lika. Däremot är skillnaden tydligare i grundskolan, där flickor skattar något högre än pojkar. Jämfört med gymnasieeleverna skattar grundskoleeleverna lägre på denna fråga.

 


Medelvärdet av svar från pedagogisk personal (i grundskolan och på gymnasiet) om skolan arbetar för att främja jämställdhet i undervisningen och om lärare ger alla elever samma möjligheter oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet.

Medelvärdet av svar från pedagogisk personal (i grundskolan och på gymnasiet) om skolan arbetar för att främja jämställdhet i undervisningen och om lärare ger alla elever samma möjligheter oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet.

Nedan medelvärden är en sammanslagning av båda frågorna.

Årskurs2023/2024
Gymnasieskolan8,1
Grundskolan8

Källa Skolinspektionens skolenkät 2024

Resultatet visar ett medelvärde utefter nedanstående uppdelning som beräknats enligt fördelningen:

  • Stämmer helt och hållet = 10
  • Stämmer ganska bra = 6,67
  • Stämmer ganska dåligt = 3,33
  • Stämmer inte alls = 0

Resultatet visar inte andel elever eller andel pedagoger utan redovisas som medelvärde baserats på deras svar på frågan som anges i indikatorn.

Resultat
Pedagogisk personal i både gymnasiet och grundskolan skattar generellt högre än eleverna på frågan om de ger alla elever samma möjligheter, oavsett kön eller könsidentitet. För denna fråga skattar personalen högt, med ett medelvärde på 8,9 i grundskolan och 9,1 på gymnasiet. På frågan om skolan arbetar för att främja jämställdhet i undervisningen skattar personalen något lägre, med ett medelvärde på 7,1 i grundskolan och 7,2 på gymnasiet. Eftersom frågan om jämställdhetsarbete inte ställs till eleverna är det svårt att göra en direkt jämförelse.

 


Åtagande i handlingsplanen för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län

För att uppnå målet om att myndigheter och aktörer ska arbeta våldsförebyggande har vi åtagit oss att utföra följande åtgärder:

  • Stötta införande av effektiva förebyggande metoder, arbetssätt och kunskapsstöd i förskolan, exempelvis Liten och Trygg
  • Stötta införande av effektiva förebyggande metoder, arbetssätt och kunskapsstöd i skolan exempelvis Tryggare skola samt ge vägledning till andra relevanta metoder.
  • Stötta införande av effektiva förebyggande metoder, arbetssätt och kunskapsstöd inom organiserad fritidsverksamhet för barn och unga, exempelvis MVP Fritid.
  • Stötta införande av effektiva förebyggande metoder, arbetssätt och kunskapsstöd riktat till föräldrar.
  • Stödja och bidra till samarbetet kring tidigt förebyggande arbete på lokal och regional nivå, exempelvis genom kommunbesök, kommundialoger och konferensen Samverkan på riktigt.
  • Förbättra arbetet gällande kontaktförbud där fokus ska ligga på förbudspersonen.
  • Säkerställa att Arbetsförmedlingens leverantörer och samverkansparter har kunskap om våldsutsatthet och våldsutövande, och tillämpar det i kontakt med sina kunder för att kunna erbjuda rätt och relevant stöd.

Stöd för att förebygga våld

För dig som är verksam på lokal eller regional nivå finns några tips på åtgärder som din organisation kan fokusera på för att bidra till att målet om att förebygga våld uppnås.

  • Genomför strukturerade universella våldspreventiva program med fokus på män, pojkar och maskulinitetsfrågor i skolan och i fritidsverksamheter för unga.
  • Ge sex- och samlevnadsundervisning som innefattar jämställdhet och frihet från våld i skolan och andra verksamheter för unga.
  • Erbjud föräldraskapsstöd med inriktning på att förebygga våld och konflikter inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Insatser för att påverka attityder till sexköp och pornografi.
  • Förebyggande insatser riktade till barn och unga som riskerar att hamna i prostitution.
  • Samordna våldsförebyggande arbete och andra preventionsområden, som bland annat brottsförebyggande och återfallsförebyggande arbete samt folkhälsoarbete.