Huvudsakligt sidinnehåll

Ge akut skydd och stöd vid misstanke om människohandel

När en person som är utsatt för människohandel har upptäckts behöver akuta behov av skydd och vård tillgodoses. För att säkerställa detta behöver socialtjänst, polis och i vissa fall hälso­ och sjukvård kopplas in. Detta steg avser åtgärder de första timmarna eller dygnet efter upptäckten.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län

Jenny Selenius (Barn & unga)
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26

Elisabet Lundqvist (Vuxna)
elisabet.lundqvist@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69

Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00

Särskilda verksamheter

Akutmottagning för våldtagna
08-123 64 670
Akutmottagning för våldtagna | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt SoL eller LVU i det akuta skedet.
  • Inleder utredning om misstanke om barn kan ha utsatts eller bevittnat våld, SOSFS 2014:4 (kap 6, 1§ och 2§).
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för vuxna.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende och/eller andra akuta insatser.
  • Tillhandahåller akut hälso-och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Gör orosanmälan om det finns barn med i bilden, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Dokumenterar skador från sexuellt våld med hjälp av spårsäkringssatsen från NCK.
  • Informerar patienten om möjligheten till stöd och hjälp från socialtjänsten. Om patienten önskar, hjälper patienten att komma i kontakt med socialtjänst/socialjour eller regionkoordinator.
  • Informerar den utsatta om rättighet till målsägandebiträde, kontaktförbud, eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd, m.m.
  • Informerar den utsatta om möjligheten att ha kontakt med regionkoordinator.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS.
  • Om Polisen är förundersökningsledare. Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
  • Om Polisen är förundersökningsledare. Ansöker om målsägandebiträde.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Kontaktar regionkoordinatorn om det finns behov av akut skydd av barn och vuxna.
  • Om åklagaren är förundersökningsledare. Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
  • Om åklagaren är förundersökningsledare. Ansöker om målsägandebiträde.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • Säkerställer att den utsatta får kontakt med socialtjänst för att få akuta behov av skydd och stöd tillgodosedda.
  • Koordinerar stödinsatser mellan olika aktörer.
  • Om behov finns, informerar om möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd, för att besluta om den utsatta vill delta i utredningen och sedan en längre period för att delta i förundersökning och huvudförhandling.

Plats på skyddat boende

Socialtjänsten fattar beslut om placering på boende genom ett biståndsbeslut eller beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Vid bedömning av behov är det vanligt att boende behöver ordnas samma dag, och att det behöver kunna tillgodose både behov av skydd och stöd. Det kan handla om skyddat boende, hem för vård och boende (HVB), familjehem med mera, beroende på den bedömning socialtjänsten gör av de individuella behoven. De kan drivas i såväl kommunal, statlig eller privat regi, som av aktörer inom det civila samhället. Inom det civila samhället finns ett flertal boenden specialiserade på att ge stöd till personer utsatta för människohandel, som är anslutna till aktörer inom Plattformen Civila Sverige mot människohandel. Boenden kan erbjuda olika nivåer av skydd, och olika långtgående hjälpinsatser. Det kan till exempel gälla sängplats, mat, samtalsstöd, socialt sammanhang, hjälp med myndighetskontakter, hjälp vid eventuell polisanmälan, hjälp med vardagliga behov och hjälp att söka mödravård eller annan vård.

Såväl barn som vuxna som varit utsatta för människohandel har ofta inledningsvis behov av personal på boendet dygnet runt för att skapa trygghet, och för att uppmärksamma eventuella behov av akut hjälp och krisstöd. Det kan också finnas behov av att personal från socialtjänsten följer med som stöd vid transport till ett boende.

Placering av flera personer i ett och samma människohandelsärende på samma boende bör generellt sett undvikas i detta skede. Personerna kan ha olika relation till dem som utövat människohandeln. De kan också i olika utsträckning själva vara en del av kontrollen över andra som utsatts.

Barn utsatta för människohandel kan sökas upp av personer som organiserat människohandeln, och kan även själva komma att ta kontakt med organisatörer eller vänner som har kontakt med dessa. Vid placering enligt LVU ska den som genomför vården ha uppsikt över barnet och, i den utsträckning det behövs för att genomföra vården, bestämma om barnets personliga förhållanden. I vissa fall kan dessutom beslut om restriktioner fattas, till exempel användning av mobiltelefon och internet, vid vård inom Statens Institutionsstyrelse. Det är viktigt att arbeta för att barnet inte ska utsättas för yttre och inre påverkan som leder till att det avviker från boendet och återigen hamnar i utsatthet.

Du ska alltid göra en orosanmälan om det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud här >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansöka om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader. Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.