Människohandel kan drabba alla; kvinnor, män, flickor, pojkar, icke-binära och transpersoner. Att känna igen tecken och indikatorer kan vara ett sätt att bli extra vaksam på att en person kan vara utsatt för människohandel.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län
Jenny Selenius
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26
Malin Svensson
malin.svensson.2@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69
Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00
Akutmottagning för våldtagna
08-123 64 670
Akutmottagning för våldtagna | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)
Mika Hälsa
08-123 458 49
https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/mikahalsa/
Mika-mottagningen
08-508 255 01
https://socialtstod.stockholm/skadligt-bruk-och-beroende/sex-mot-ersattning/
Om du arbetar inom vården ska du dokumentera patientens svar på frågor om våld liksom tecken och symtom på våld i patientjournalen. Det är viktigt att dokumentera våldsutsatthet under skyddade sökord i journalsystemet, så att dessa uppgifter inte syns om patienten loggar in i Journalen 1177 i Vårdguiden. Detta för att en partner som utsätter någon för våld inte ska kunna tilltvinga sig information om vad det står i journalen. Läs mer hur du kan dokumentera och följa upp symtom och skador på; Nationellt centrum för kvinnofrid.
Anmälan till Socialtjänsten
Arbetar du inom polis, skola, hälso- och sjukvård eller tandvård har du en skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten om du misstänker att ett barn blir utsatt för våld, försummelse eller andra missförhållanden. En anmälan ska göras även om barnet inte har bevittnat eller hört våldet. Även andra yrkesverksamma eller privatpersoner kan anmäla misstankar till socialtjänsten om ett barn far illa. Anmälan görs till den kommun där barnet bor.
Anmälan till Polismyndigheten
Misstanke om brott mot barn
Vid misstanke om vissa brott mot barn, exempelvis vålds- och sexualbrott, får polisanmälan göras utan hinder av sekretess/tystnadsplikt. Detta även om brottet har ett lägre straffvärde än ett års fängelse.
Misstanke om brott mot vuxna
Om det finns misstanke om brott mot en vuxen och detta brott har ett straffvärde på minst minst sex månaders fängelse, till exempel människohandel, får du som personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård bryta mot sekretessen/tystnadsplikten och göra en polisanmälan, ett samtycke, även kallat medgivande behövs inte. Du får också svara på frågor från polis, åklagare och domstol. Vid brott som har ett lägre straffvärde får sekretessen/tystnadsplikten bara brytas när du har den våldsutsatta personens samtycke. Kriminalvården kan svara på förfrågan från Polismyndigheten oavsett straffvärde.
Polisanmälan vid pågående brott
Vid pågående brott som är fara för liv och hälsa kan vårdpersonal, socialtjänst och kriminalvård alltid göra en polisanmälan och ringa 112.
Samtycke och vägledning
Råd vid osäkerhet
Om du är osäker på hur du ska agera i ett enskilt fall bör du kontakta verksamhetens jurister för råd. Du kan göra detta utan att avslöja några personuppgifter.
Hur en person kan ge sitt samtycke
Det finns inga regler för hur ett samtycke ska utformas, det behöver inte vara skriftligt. Det viktiga är att personen förstår vad det innebär och kan uttrycka sitt ställningstagande. Personer med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att kommunicera, men deras reaktioner kan ge vägledning om samtycke föreligger. Rätt hjälpmedel och stöd kan underlätta för personen att uttrycka vad hen vill, till exempel genom bilder eller andra kommunikationshjälpmedel.
En utsatt kan ha falska id-handlingar eller identiteter. Om det inte går att fastställa ålder och det finns skäl att tro att den utsatta är ett barn, måste du utgå från det och agera därefter.
Om ärendet gäller ett barn med hemvist i annat land, se Socialstyrelsens Barn i internationell människohandel och exploatering, vägledning för socialtjänsten (2018).
Du ska inte kontakta ambassader eller konsulat om den person som är utsatt har uttryckt ett önskemål om att ansöka om asyl, eller befinner sig i en pågående asylprocess. Kontakta då istället Migrationsverket.
Du ska alltid göra en orosanmälan om det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>
Denna film är inte textad. Läs mer om orosanmälan.